På julafton var jag ute och snöpulsade i godan ro i Glanskogen utanför Skärblacka. Ett gnistrande spektrum av snö och is.---Trodde jag. Men på en del ställen fanns ingen is under snön. Se första bilden.
Jag åkte ner i vattnet till knäna och i min iver att komma upp fort halkade jag så ytterligare en bit av kroppen blev genomsur.
Det var bara att vända och så fort som möjligt springa hem i mina egna spår.
Temperaturen var -12 grader men konstigt nog kändes det inte speciellt kallt trots att jag var genomsur på halva kroppen.
Jajäklar, det låter som om det blev kallt :-). Snöpulsning har jag faktiskt aldrig testat men nu blir jag sugen när jag läser din blogg :-)
SvaraRaderaUppfriskande! Men det är som Du skriver så blir man inte speciellt kall om man bara håller igång.
SvaraRaderaGod fortsättning Leif!
Oooo, inte visste jag att du badar vak!
SvaraRadera