Blockera nerver i ryggen.

Jag hade tid hos smärtenheten på Us i Linköping på fredag. De skulle gå in och blockera/bedöva vissa nerver i ryggen. Efter mycket Googlande och några sömnlösa nätter har jag beslutat att inte göra några blockader. Jag väntar med det tills eller om min ryggstatus blir sämre. Det största skälet förutom att det är skönt att vara lite tränad är att jag vill fortsätta träffa er alla mina grymma träningskompisar. Min rygg idag medger ju ganska avancerad träning och jag nöjer mig tills vidare med det.

Blomma

Jag har under en tid haft stora ryggproblem och beslutat att hålla upp med all träning under en tid. Det känns ju så där när man är van att träna nästan varje dag. Jag blev väldigt glad när jag fick en stort fång blommor med krya på dig kort från cykelkamraterna i Tajts MTB.

Söderköpings Brunn 3

Med på bilden är växeltelefonisten Märta Thor. Vaktmästaren Sven Malmberg och en kille som jag tror jobbade på kontoret. Två händelser under min tid på Brunnen kommer jag särskilt ihåg. Det första var torsdagsträffarna med Inge I Franzen. Både lokala och världsartister deltog. Och så fick några som inte alls var några artister delta. Jag och Jan Hultgren hade lärt oss spela blockflöjt och Tomas Andersson som jag tror blev sångare i band sjöng. Det kändes lite kymigt att uppträda för innan oss spelade en liten kille i vår ålder trumpet på ett underbart sätt och efter oss uppträdde Sarah Leander. Torsdagsträffarna lockade jättemycket folk hela parken framför scenen var precis full. Den andra händelsen var flyktingar från Ungern som kom till Brunnen. Revolten var ju 1956 och då var jag 11 år. Jag blev bekant med flera av dem både äldre och yngre och jag träffar ett par stycken då och då fortfarande. De lärde mig lite glosor och jag kan fortfarande räkna till 10 på Ungerska.

Söderköpings Brunn 2

Som vaktmästare hade pappa många olika uppdrag. Dagen började med att hissa flaggor på flera ställen. Sedan bar det iväg till saltboden där salt i s 3 o 5 kilospåsar skulle fyllas upp och transporteras till de olika badhusen. I badhusen fanns det fullt med olika burar med lampor att sitta i. Det fanns också massor av olika medel som skulle vara bra för gamla utslitna kroppar. Salt Enris och olika syror som saltsyra, svavelsyra och salpetersyra stod i stora glasbehållare där vi sprang och lekte. Lerinpackning fanns också och jag åkte ofta med en gammal farbror och hämtade lera i en lämpig lerhög strax utanför Söderköping. Pappa åkte på sin elmoped som gjorde kanske 10 km i tim till stationen och hämtade och lämnade väskor. Mitt i brunnsområdet stod det en gammal skorsten på 30 meter som jag ju förstås testade om jag vågade klättra upp i. Jag hittade också tunnlar under Brunnen. En tunnel började vid Storån och slutade i ett av badhusen. En annan tunnel började vid Storån och slutade en bra bit på andra sidan Skönbergagatan. Gångarna finns dock inte kvar i dag. Jag var bekant med den säkerhetsansvariga på Brunnen och vi kollade men allt var borta. Det var spännande för en liten 10 åring och jag var precis överallt på brunnen och kollade i alla skrymslen.

Söderköpings Brunn

Söderköpings Brunn var en kuranstalt då pappa anställdes som vaktmästare. Vi bodde där mellan år 1954 och 1957 och jag börjar nog vara en bland få som har mycket minnesbilder av Brunnen från ett barns ögon. Till kuranstalten kom mestadels äldre människor med gott om pengar men med mer eller mindre allvarliga krämpor. Vaktmästarbostaden var ett halvruttet hus som saknade trossbotten och vi bodde förstås på nedervåningen. Jag led av svår astma hela tiden vi bodde där och astman försvann direkt när vi flyttade. Jag bodde där tillsammans med mamma, pappa och min yngre bror. Min bror hade långt självlockigt hår och såg ut som en liten flicka. Brunnen bestod av många olika hotellbyggnader då. Det fanns Lagbergska villan för de rikaste, Slottet som ligger ovanför källsalen där man idag kan dricka läkande vatten och villa 1 2 och 3 som låg i Brunnsparken runt Brunnskyrkan. Det fanns också 2 badhus. Det nya brann upp och det gamla är en del av nuvarande hotellet. Det fanns två doktorer. En i Lagbergska villan och en i Brunnslasarettet som låg på andra sidan Storån. På Brunnslasarettet bodde de som hade lite mer krämpor. I ett litet hus på vägen upp till kanalen fanns det en fotogaf och vid bron över storån fanns det en kiosk. Det här är ett inlägg om vad jag kommer ihåg som 10 åring. Jag kommer att skriva ett par inlägg till om små händelser.

Intressant artikel.

Backlöpning är mycket effektivt Backträning är effektivt för löpekonomin, men den kan också förbättra konditionen och uthålligheten samt minska skaderisken. Backträning är en extremt effektiv träningsform som snabbt kan göra dig till en bättre löpare. När du kämpar dig uppför mot tyngdkraften tvingas du utveckla en hel del kraft för att komma framåt. Det innebär att du bl.a. aktiverar sätet, vaderna och baklåren mer när du skjuter ifrån löpsteget. Och du tvingas samtidigt spänna musklerna i ryggen och magen för att hålla en bra teknik och för att kraften från avstampet ska ge kroppen en skjuts framåt. Dessutom tränas koordinationen i samband med avstampet, vilket gör att du blir spänstigare – dvs. senorna blir mer elastiska och kan utveckla mer rörelseenergi. Starkare ben-, mag- och ryggmuskler, samt bättre spänst, leder i sin tur till bättre löpekonomi. Det innebär att steglängden, stegfrekvensen, och därmed hastigheten, ökar med en given puls. Fem minuter snabbare Och det är inte bara något vi hittar på. I en studie som utfördes vid Karolinska institutet 1985 så mättes effekten av 12 veckors backträning med varierande intensitet uppför en asfaltsbacke på 400 meter. Deltagarna bestod av 11 elitmaratonlöpare. Löparna förbättrade sin löpekonomi med tre_procent. Omräknat till tidsvinst så motsvarar det lite över en minut på en mil och mer än fem minuter i ett maraton. Imponerande med tanke på att löparna redan var vältränade! Färre skador Backträning förbättrar dock inte bara löpekonomin. Den gör också att risken för skador minskar och att både uthålligheten och konditionen utvecklas. Det är svårt att inte få upp pulsen när man springer i uppförsbackar. Du får därför samma effekt på cirkulationssystemet och konditionsvärdet som i alla andra former av intervallträning. Dessutom utvecklar löpare som ofta springer i kuperad terräng fler förbränningsenzymer i musklerna. Det ökar uthålligheten i musklerna så att de orkar jobba längre innan de blir trötta. Ytterligare en fördel med backträning är att skaderisken minskar tack vare att musklerna som stabiliserar lederna blir starkare. Det är därför ingen tillfällighet att världens bästa löpare från Kenya och Etiopien är så bra eftersom de tränar i kuperad terräng.

Yxbacken.

Jag tränar en gång i veckan i Yxbacken. Jag springer eller går med långa steg uppför liftgatan. Jag har alltid kört fem gånger aldrig mer. Nu när jag är pensionär och har möjlighet att vila ordentligt skall jag utöka till tio gånger. Jag har ökat med en gång uppför varje vecka och nästa vecka är jag uppe i 10 gånger. Det skall bli spännande att se om jag känner mig starkare. Tänk om man blir dubbelt så snabb också :) Nej min förhoppning är att kunna behålla styrkan jag har nu så länge som möjligt.